Archive

Monthly Archives: January 2016

Härom dagen (den 12:e januari) publicerade DN en debattartikel av Göran Schmidt, ordförande i den kristna kreationistiska organisationen ”skapelseföreningen Genesis”. Här kommer en genomgång av artikeln i dess helhet.

>>”Ta fasta på läroplanernas formuleringar om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.”

I sig självt bra, men i sin kontext utgör det ett falskt påstående om att det vore ”sakligt” att likställa kreationistisk mytologi med vetenskapens samlade kunskap.

>>”Låt både argument för och mot en planlös, materialistisk uppkomst och utveckling av livet på jorden presenteras för elever och studenter, skriver Göran Schmidt, skapelseföreningen Genesis.”

Termen ”planlös” torde syfta på att livet inte har designats av en specifik person, till exempel en snickarson som skapat människorna till sin egen avbild och även är pappa till sig själv.

Visst.
Presentera alla vetenskapliga argument för evolution (det finns massor) och alla vetenskapliga argument för kreationism (det finns inga, för att vissa människor tror på en viss sak är inte något vetenskapligt argument för att den fysiska verkligheten fungerar på det viset).

>>”I en artikel på DN Debatt (11/1) riktas kritik mot de centrala aspekter i skolans värdegrund som rör saklighet, allsidighet och kritiskt förhållningssätt. Artikelförfattarna oroas över att det förekommer evolutionskritik i skolan och vädjar nu till lärare, skolledare och lagstiftare att engagera sig i vad de själva kallar en ”central framtidsfråga”.”

I sak korrekt. Värt att notera är att Schmidt väljer att kalla evolutionsförnekande för ”evolutionskritik” och att sätta citationstecken runt att vetenskaplighet i undervisningen skulle vara en central framtidsfråga.

>>”Det finns anledning att påminna dem om att materiens, naturlagarnas och livets uppkomst långtifrån är naturvetenskapligt förklarade fenomen.”

Bara korrekt i bemärkelsen att vetenskapen inte vet allt ännu, INTE sant i bemärkelsen att det vore sannolikt att allt som vetenskapen kommit fram till de senaste seklen skulle visa sig vara satanistiska lögner. Vilket vore en grundförutsättning för att kreationismen skulle kunna vara sann.

>>”Att livets informationssystem i DNA kan förklaras i termer av slump och urval, är snarare en materialistisk utgångspunkt än en empiriskt grundad slutsats.”

Den ”materialistiska utgångspunkten” är att universum existerar och inte är någon konspiration. Att vi helt bortser från den hypotetiska möjligheten att hela universum bara är en dröm som Gud drömmer, eller att djävulen ständigt ändrar den fysiska verkligheten för att lura oss. Visst har han rätt i sak, såtillvida att vi inte kan bevisa att universum existerar och att universum inte är någon konspiration. Om om vi skulle släppa dessa utgångspunkter så betyder det inte att just hans fantasier ska få vara med och dela på biologitimmarna. Även det flygande spagettimonstret måste få sitt, och så även ”lasttusdayism” – läran som säger att universum skapades i tisdags, att vi alla skapades med falska minnen av att ha levt ett liv före tisdagen.

>>”Det framstår därför som att kasta sten i glashus när artikelförfattarna betecknar evolutionen som en ”sofistikerad och välgrundad vetenskaplig teori”, medan en gudomlig skapelseakt avfärdas som ”pseudoteorier” och ”spekulation”.”

Påståenden som inte är djupt förankrade är spekulation. Påståenden som är djupt förankrade i en eller annan religiös teologi må vara sofistikerade, men detta gör dem inte till vetenskapliga teorier. Påståenden som låtsas vara förankrade i vetenskap utan att vara det är mycket riktigt pseudovetenskap/pseudoteorier. Sålunda handlar det inte om att kasta sten i glashus, utan tvärtom om ett enkelt konstaterande: Vetenskap är vetenskap, och religion är religion.

>>”Att slump och urval kan modifiera livets programvaror är ett välbelagt vetenskapligt faktum, att de kan skapa den återstår att visa. Som den holländske botanisten Hugo de Vries lär ha sagt: Darwins teori förklarar ”survival of the fittest” men inte ”arrival of the fittest”.”

Här gör Schmidt en mycket ful glidning, som med all sannolikhet är fullt avsiktlig. Evolutionsteorin handlar om hur livet utvecklades från de första självreplikerande organismerna, inte hur dessa i sin tur uppkom. Att använda detta som argument mot evolutionen är som att antyda att gravitation inte existerar med anledning av att gravitationsteorin inte

>>”Tyvärr är det alltför få naturvetenskapligt utbildade lärare som hört talas om att det existerar någon vetenskaplig evolutionskritik, utan man tror att kritiken är av religiös art.

Att folk tror detta beror på att det faktiskt är så det förhåller sig. Eller, visst. Vissa som ägnar sig åt evolutionsförnekelse (alltså ”kritik” mot idén att livet har utvecklats genom evolution) har akademiska titlar. Om än vanligtvis inte i relevanta ämnen. Men ett resonemang blir inte automatiskt vetenskapligt bara genom att den som framför det har en titel inom något vetenskapligt sammanhang.

>>”Än mindre har lärare själva fått tillfälle att kritiskt värdera evolutionsargumenten under sin egen högskoleutbildning. Därför anser man att det inte finns någonting att vare sig diskutera eller ifrågasätta i klassrummen.”

Samma sak kan sägas om teorin att Jorden är rund snarare än platt.

>>”Det leder till att undervisningen i ursprungsfrågorna berövas en mycket spännande och ämnesöverskridande dimension.”

Säkert spännande för kreationister. Men knappast av allmänintresse.

>>”De inrymmer nämligen i sig en alldeles unik möjlighet att vidga ett snävt inrutat naturvetenskapligt perspektiv till en mötesplats mellan naturvetenskap och humaniora – två perspektiv som levt i skilda världar alldeles för länge.”

Nejdå, den är inte alls unik. Seriös tvärvetenskap kan göras inom fält som faktiskt är vetenskapligt underbyggda. Det finns gott om bra möjligheter, och kreationism finns inte ens med på listan. Ett exempel på intressant seriös tvärvetenskap kan vara att studera hur antalet planeter i solsystemet minskades från nio till åtta. Att studera detta ämne görs förslagsvis som en kombination av astronomi, vetenskapshistoria, begreppsanalys och diskursanalys. En underbar kreativ mix av naturvetenskap och humaniora, där respektive fält fortfarande används till sina faktiska kompetensområden.

Den chans som kreationismen ger oss handlar i stället om oseriös tvärvetenskap. Och sådan kan göras angående precis vad som helst, så den chans som kreationismen ger oss är allt annat än unik. Att studera om Jorden är rund eller platt kan vara minst lika roligt. Men om vi nu ska tillämpa kunskaper i idéhistoria som om de vore kunskaper i geografi och geologi, varför inte även göra vice versa? Om vi ändå ska vara riktigt oseriösa, varför inte spejsa ur på allvar? Alltid finns det någon ”transformative hermeneutic of quantum gravity” att nörda loss på!

>>”Lösningen är alltså både enkel och självklar: Ta fasta på läroplanernas formuleringar om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.”

Detta görs redan, men tack ändå.

>>”Låt både argument för och mot en planlös, materialistisk uppkomst och utveckling av livet på jorden presenteras för elever och studenter. Arbeta tematiskt och ämnesöverskridande med ursprungsfrågorna. Förse eleverna med argument av olika slag. Låt sedan eleverna väga argumenten mot varandra och diskutera deras utgångspunkter och implikationer. Avslöja och avfärda eventuella ovetenskapliga argument. Låt dem träna på att skilja mellan fakta och tolkningar av fakta, och mellan tro och vetande.”

Med tanke på sistnämnda så skulle detta då handla om att studera hur pseudovetenskap fungerar och varför det är just pseudovetenskap – med ”intelligent design” som fallexempel. En bra utgångspunkt kan då vara boken ”skapelsekonspirationen”, vilken handlar om hur idén om Intelligent Design uppstod: Det handlade helt enkelt om att de amerikanska kreationisterna hade förlorat i domstol, och behövde skaffa sig en förment vetenskaplig fernissa för att försöka smyga in sin skapelselära i skolorna igen.

>>”Vad vårt land behöver är unga människor som går ut i livet tränade att tänka kritiskt både innanför och utanför den sterila sekulärhumanistiska boxen. Det är så det skapas nobelpristagare.”

Visst är det bra att unga får lära sig att tänka både i och utanför allehanda boxar. Helst bör de även få lära sig att identifiera och analysera boxarna som sådana. Att förstå skillnaden mellan livsåskådning och vetenskap. En livsåskådning, varesig den är teologisk eller ideologisk, handlar om att tro på något utifrån att denna tro är viktig för en själv. Och kanske även viktig för en eller annan social gemenskap. Medan vetenskap tvärtom handlar om att analysera. Att skaffa så mycket relevant empirisk data som möjligt. Att analysera vår data utifrån våra teorier, och modifiera våra teorier utifrån hur bra de är på att förklara och förutsäga nya data.

Det smörgåsbord av sexualiteter som ibland kallas för BDSMF är i sig självt könsneutralt. Varje person positionerar sig själv som sadist/dominant/top eller masochist/undergiven/bottom. Alternativt som båda delarna, vilket kallas för switch. Eller som ingendera, alltså att vara en person som gärna tittar på och fantiserar men själv inte vill delta.

Studie efter studie visar att en stor majoritet av alla sadomasochister i första hand är masochister. Detta är oberoende av kön och könspreferens. Oavsett om hen är man eller kvinna eller något annat, och oavsett om hen är heterosexuell eller homosexuell eller något annat, så kommer en slumpvald sadomasochist inom denna grupp förmodligen att vara i första hand masochist. Detta är också den ständiga erfarenheten när det gäller ”tillgång och efterfrågan” inom BDSMF-subkulturen: En person som positionerar sig som sadist eller motsvarande har i allmänhet mycket lättare att hitta en partner eller lekkamrat än vad hen hade haft om hen hade positionerat sig som masochist eller motsvarande.

I sig självt frikopplar BDSMF alltså sexualitet och makt från könstillhörighet. Därmed inte sagt att det inte skulle finnas några könade normer, strukturer och fördomar som påverkar BDSMF-folk. Vilket det så klart gör. En ofta återkommande stereotyp handlar om att BDSMF skulle vara könat. Det framstår som att sadomasochism skulle röra sig om män som slår och bestämmer över kvinnor. Vad beror denna stereotyp på?

För min del tror jag att det rör sig om tre huvudsakliga faktorer: Maskulinitetsnormer, efterfrågan & kategorism. Dessa fungerar i första hand oberoende av varandra, även om det också finns viss samverkan mellan dem.

Maskulinitetsnormer
Män har en väldigt stark kulturell press på sig att inte framstå som svaga eller underlägsna. En man måste vara stor och stark och i kontroll. Sålunda har män dels en press på sig att förtiga sin undergivna eller masochistiska sida, och dels en press på sig att framhäva son dominanta eller sadistiska sida. En man som är dominant sadist är sålunda mycket mer benägen att vara öppen med sin läggning än vad en man som är undergiven masochist är. Personligen har jag stött på flera tvåkönade par där mannn var undergiven och kvinnan dominant, men där mannen gärna låtsades inför omvärlden att det var tvärtom.
Samtidigt kan män som inte alls är lagda åt BDSMF låtsas vara dominanta i BDSMF-bemärkelse. Alltså i hopp om att bli sedda som mer maskulina. Eller i hopp om att med sin förmenta dominanta läggning som förevändning kunna komma undan med att bete sig illa mot folk på stereotypt maskulina sätt. ”Att jag försöker bestämma över allt och alla? Det är bara för att jag är dominant!”. I själva verket rår människor visserligen inte för sina eventuella impulser, men däremot rår de för hur de hanterar dem. Så även om mannen som försöker skylla ifrån sig på ”att vara dominant” faktiskt har en dominant BDSMF-läggning på riktigt så är det ändå inte någon ursäkt.

Efterfrågan skapar tillgång
Dejtingmarknaden är överfull av ensamma heterosexuella män som letar efter kvinnor. Tillgång och efterfrågan placerar män och undergivna som mindre eftertraktade grupper i allmänhet, och undergivna män som en mindre eftertraktad grupp i synnerhet. Inte konstigt alls då att en person som är switch gärna betonar sin dominanta sida för att lättare få en partner, och att denna tendens är som allra starkast bland heterosexuella män. Om det även efter denna justering kvarstår ett underskott på heterosexuella dominanta män så fylls den luckan snabbt av män som väldigt gärna vill ha någon att knulla med och som är beredda att presentera sig som dominanta sadister i hopp om att lättare locka till sig en tjej.

Kategorism (särskilt sexism och parafobi)
Visserligen avskaffades sjukdomsstämpeln mot BDSMF redan den 1:a januari 2009, men det finns fortfarande massor av kategorism (alltså fördomar, bigotteri och diskriminering) mot människor som utövar BDSMF och/eller har en BDSMF-identitet.

Människor gillar att bekräfta sina stereotyper och fördomar. I ett traditionellt heteronormativt tänkande förutsätts en relation bestå av en manlig person som bestämmer och en kvinnlig person som är underordnad. När normativa människor ser ett samkönat par undrar de ofta ”vem som är mannen i förhållandet”. Eller helt enkelt tillskriver den ena parten en sådan roll. Inte konstigt då att folk försöker skohorna in även BDSMF i en idé om manlig dominans och kvinnlig underkastelse. Inom BDSMF finns det ju relationer som består av en dominant man och en undergiven kvinna. Så enkelt då att förminska dessa relationer till en stereotyp att representera all BDSMF och att samtidigt osynliggöra de många BDSMF-relationer som på ett eller annat sätt inte passar in i den stereotypa mallen.

I en del fall blir det betydligt värre än så. Människor som föraktar en utsatt minoritet och göder fördomar mot den vill inte se sig själva som rasister, homofober, parafober eller vilket fokus av kategorism det än må röra sig om. Så då transformerar de i sina egna huvuden den utsatta minoriteten till något som är mer okej att kritisera…
* Så att det inte handlar om att vara rasist, utan om att vara emot våldtäkt och sextrakasserier. Trots att detta resonemang kräver att en osynliggör både den överväldigande majoritet av utlandsfödda i Sverige som inte begår sexualbrott och att de flesta sexualbrott i Sverige begås av personer som själva har två svenska föräldrar.
* Så att det inte handlar om att vara homofob, utan om att vara emot spridande av hiv. Trots att detta resonemang kräver att en osynliggör både att de flesta som har samkönat sex gör det på ett ansvarsfullt sätt och att de flesta som sprider hiv till sina sexpartners gör detta i tvekönade relationer.
* Så att det inte handlar om att vara parafob, utan om att vara emot ”mäns våld mot kvinnor”. Trots att detta resonemang kräver att en osynliggör både hur BDSM som sådant faktiskt fungerar och att den överväldigande majoriteten av alla relationer som faktiskt är destruktiva inte är sadomasochistiska.

Alltså, visst fasen förekommer det att män misshandlar kvinnor och sedan försöker skylla ifrån sig på att det skulle vara BDSM eller att de själva skulle vara ”dominant lagda”. Förövare tenderar att dra till med vilka förevändningar de än hoppas på att kunna få gehör för. Människor som innerst inne känner avsky inför en eller annan kategori av människor är blott alltför benägna att lyssna på den typen av resonemang.

Sammanfattning
Många har en skev bild av BDSMF, en vanföreställning om att det i första hand (eller rent av enbart) skulle handla om dominanta män och undergivna kvinnor. Detta har tre huvudorsaker:
1. Manlighetsnormer får många män att inte våga vara öppna med sin undergivenhet, eller rentav låtsas ha en dominant sida som de inte har.
2. Dejtingmarknadens överskott på män i allmänhet, på undergivna i allmänhet och på undergivna män i synnerhet uppmuntrar också män att framhäva (eller fejka) sina dominanta sidor och tona ner sina undergivna sidor.
3. Människor ser ofta det de vill se, och av olika skäl finns det många som föredrar att se BDSMF som en fråga om manlig dominans och kvinnlig underkastelse. Detta som en förevändning för att ge luft åt sina fördomar och sitt förakt mot kvinnor och/eller mot sadomasochister.

Tyvärr finns det fortfarande en del otäcka kulturmönster som uppmuntrar till sexuella övergrepp.

Låt oss ta en titt på tre dåliga normer som uppmuntrar till övergrepp, och därefter på tre bra normer som motverkar övergrepp och som kan ersätta de dåliga normerna.

Tre dåliga normer…
A.) Att medan män är människor så är kvinnor bara kvinnor.
B.) Att män ska vara aktiva och ta för sig medan kvinnor ska vara passiva och bli “tagna”.
C.) Att sexualitet i allmänhet och kvinnors sexualitet i synnerhet skulle vara något fult.

Den första normen innebär att ett övergrepp inte behöver handla om sex, det kan handla om ren dehumanisering och maktdemonstration. Den andra normen innebär en toxisk maskulinitet där en del män intalar varandra att de blir mer maskulina (och därmed mer mänskliga, enligt den första normen) om de begår övergrepp. Den tredje normen får många män att hata både sig själva och kvinnor, vilket de i båda fallen sedan tar ut på kvinnor. Den kan även få vissa män att få för sig att de i viss mån skyddar en kvinnas renhet genom att göra sexuell kontakt mellan dem till övergrepp. Då utifrån idén att om hon inte får chansen att välja själv så kan hon inte samtycka, och om hon inte har samtyckt så är hon åtminstone oskyldig.

Tre bra normer att erätta dessa dåliga normer med…
1. Att alla människor i första hand är människor, inte en eller annan kategoritillhörighet.
2. Att sexualitet ska vara ömsesidigt. (Alltså att utlevnad ska vara något som människor tillsammans gör med varandra, inte något som vissa människor gör mot vissa andra människor.)
3. Att det är fint med mänsklig sexualitet och med sexuell utlevnad på justa villkor.