Genomgång av artikeln: ”Låt eleverna diskutera livets uppkomst”

Härom dagen (den 12:e januari) publicerade DN en debattartikel av Göran Schmidt, ordförande i den kristna kreationistiska organisationen ”skapelseföreningen Genesis”. Här kommer en genomgång av artikeln i dess helhet.

>>”Ta fasta på läroplanernas formuleringar om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.”

I sig självt bra, men i sin kontext utgör det ett falskt påstående om att det vore ”sakligt” att likställa kreationistisk mytologi med vetenskapens samlade kunskap.

>>”Låt både argument för och mot en planlös, materialistisk uppkomst och utveckling av livet på jorden presenteras för elever och studenter, skriver Göran Schmidt, skapelseföreningen Genesis.”

Termen ”planlös” torde syfta på att livet inte har designats av en specifik person, till exempel en snickarson som skapat människorna till sin egen avbild och även är pappa till sig själv.

Visst.
Presentera alla vetenskapliga argument för evolution (det finns massor) och alla vetenskapliga argument för kreationism (det finns inga, för att vissa människor tror på en viss sak är inte något vetenskapligt argument för att den fysiska verkligheten fungerar på det viset).

>>”I en artikel på DN Debatt (11/1) riktas kritik mot de centrala aspekter i skolans värdegrund som rör saklighet, allsidighet och kritiskt förhållningssätt. Artikelförfattarna oroas över att det förekommer evolutionskritik i skolan och vädjar nu till lärare, skolledare och lagstiftare att engagera sig i vad de själva kallar en ”central framtidsfråga”.”

I sak korrekt. Värt att notera är att Schmidt väljer att kalla evolutionsförnekande för ”evolutionskritik” och att sätta citationstecken runt att vetenskaplighet i undervisningen skulle vara en central framtidsfråga.

>>”Det finns anledning att påminna dem om att materiens, naturlagarnas och livets uppkomst långtifrån är naturvetenskapligt förklarade fenomen.”

Bara korrekt i bemärkelsen att vetenskapen inte vet allt ännu, INTE sant i bemärkelsen att det vore sannolikt att allt som vetenskapen kommit fram till de senaste seklen skulle visa sig vara satanistiska lögner. Vilket vore en grundförutsättning för att kreationismen skulle kunna vara sann.

>>”Att livets informationssystem i DNA kan förklaras i termer av slump och urval, är snarare en materialistisk utgångspunkt än en empiriskt grundad slutsats.”

Den ”materialistiska utgångspunkten” är att universum existerar och inte är någon konspiration. Att vi helt bortser från den hypotetiska möjligheten att hela universum bara är en dröm som Gud drömmer, eller att djävulen ständigt ändrar den fysiska verkligheten för att lura oss. Visst har han rätt i sak, såtillvida att vi inte kan bevisa att universum existerar och att universum inte är någon konspiration. Om om vi skulle släppa dessa utgångspunkter så betyder det inte att just hans fantasier ska få vara med och dela på biologitimmarna. Även det flygande spagettimonstret måste få sitt, och så även ”lasttusdayism” – läran som säger att universum skapades i tisdags, att vi alla skapades med falska minnen av att ha levt ett liv före tisdagen.

>>”Det framstår därför som att kasta sten i glashus när artikelförfattarna betecknar evolutionen som en ”sofistikerad och välgrundad vetenskaplig teori”, medan en gudomlig skapelseakt avfärdas som ”pseudoteorier” och ”spekulation”.”

Påståenden som inte är djupt förankrade är spekulation. Påståenden som är djupt förankrade i en eller annan religiös teologi må vara sofistikerade, men detta gör dem inte till vetenskapliga teorier. Påståenden som låtsas vara förankrade i vetenskap utan att vara det är mycket riktigt pseudovetenskap/pseudoteorier. Sålunda handlar det inte om att kasta sten i glashus, utan tvärtom om ett enkelt konstaterande: Vetenskap är vetenskap, och religion är religion.

>>”Att slump och urval kan modifiera livets programvaror är ett välbelagt vetenskapligt faktum, att de kan skapa den återstår att visa. Som den holländske botanisten Hugo de Vries lär ha sagt: Darwins teori förklarar ”survival of the fittest” men inte ”arrival of the fittest”.”

Här gör Schmidt en mycket ful glidning, som med all sannolikhet är fullt avsiktlig. Evolutionsteorin handlar om hur livet utvecklades från de första självreplikerande organismerna, inte hur dessa i sin tur uppkom. Att använda detta som argument mot evolutionen är som att antyda att gravitation inte existerar med anledning av att gravitationsteorin inte

>>”Tyvärr är det alltför få naturvetenskapligt utbildade lärare som hört talas om att det existerar någon vetenskaplig evolutionskritik, utan man tror att kritiken är av religiös art.

Att folk tror detta beror på att det faktiskt är så det förhåller sig. Eller, visst. Vissa som ägnar sig åt evolutionsförnekelse (alltså ”kritik” mot idén att livet har utvecklats genom evolution) har akademiska titlar. Om än vanligtvis inte i relevanta ämnen. Men ett resonemang blir inte automatiskt vetenskapligt bara genom att den som framför det har en titel inom något vetenskapligt sammanhang.

>>”Än mindre har lärare själva fått tillfälle att kritiskt värdera evolutionsargumenten under sin egen högskoleutbildning. Därför anser man att det inte finns någonting att vare sig diskutera eller ifrågasätta i klassrummen.”

Samma sak kan sägas om teorin att Jorden är rund snarare än platt.

>>”Det leder till att undervisningen i ursprungsfrågorna berövas en mycket spännande och ämnesöverskridande dimension.”

Säkert spännande för kreationister. Men knappast av allmänintresse.

>>”De inrymmer nämligen i sig en alldeles unik möjlighet att vidga ett snävt inrutat naturvetenskapligt perspektiv till en mötesplats mellan naturvetenskap och humaniora – två perspektiv som levt i skilda världar alldeles för länge.”

Nejdå, den är inte alls unik. Seriös tvärvetenskap kan göras inom fält som faktiskt är vetenskapligt underbyggda. Det finns gott om bra möjligheter, och kreationism finns inte ens med på listan. Ett exempel på intressant seriös tvärvetenskap kan vara att studera hur antalet planeter i solsystemet minskades från nio till åtta. Att studera detta ämne görs förslagsvis som en kombination av astronomi, vetenskapshistoria, begreppsanalys och diskursanalys. En underbar kreativ mix av naturvetenskap och humaniora, där respektive fält fortfarande används till sina faktiska kompetensområden.

Den chans som kreationismen ger oss handlar i stället om oseriös tvärvetenskap. Och sådan kan göras angående precis vad som helst, så den chans som kreationismen ger oss är allt annat än unik. Att studera om Jorden är rund eller platt kan vara minst lika roligt. Men om vi nu ska tillämpa kunskaper i idéhistoria som om de vore kunskaper i geografi och geologi, varför inte även göra vice versa? Om vi ändå ska vara riktigt oseriösa, varför inte spejsa ur på allvar? Alltid finns det någon ”transformative hermeneutic of quantum gravity” att nörda loss på!

>>”Lösningen är alltså både enkel och självklar: Ta fasta på läroplanernas formuleringar om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.”

Detta görs redan, men tack ändå.

>>”Låt både argument för och mot en planlös, materialistisk uppkomst och utveckling av livet på jorden presenteras för elever och studenter. Arbeta tematiskt och ämnesöverskridande med ursprungsfrågorna. Förse eleverna med argument av olika slag. Låt sedan eleverna väga argumenten mot varandra och diskutera deras utgångspunkter och implikationer. Avslöja och avfärda eventuella ovetenskapliga argument. Låt dem träna på att skilja mellan fakta och tolkningar av fakta, och mellan tro och vetande.”

Med tanke på sistnämnda så skulle detta då handla om att studera hur pseudovetenskap fungerar och varför det är just pseudovetenskap – med ”intelligent design” som fallexempel. En bra utgångspunkt kan då vara boken ”skapelsekonspirationen”, vilken handlar om hur idén om Intelligent Design uppstod: Det handlade helt enkelt om att de amerikanska kreationisterna hade förlorat i domstol, och behövde skaffa sig en förment vetenskaplig fernissa för att försöka smyga in sin skapelselära i skolorna igen.

>>”Vad vårt land behöver är unga människor som går ut i livet tränade att tänka kritiskt både innanför och utanför den sterila sekulärhumanistiska boxen. Det är så det skapas nobelpristagare.”

Visst är det bra att unga får lära sig att tänka både i och utanför allehanda boxar. Helst bör de även få lära sig att identifiera och analysera boxarna som sådana. Att förstå skillnaden mellan livsåskådning och vetenskap. En livsåskådning, varesig den är teologisk eller ideologisk, handlar om att tro på något utifrån att denna tro är viktig för en själv. Och kanske även viktig för en eller annan social gemenskap. Medan vetenskap tvärtom handlar om att analysera. Att skaffa så mycket relevant empirisk data som möjligt. Att analysera vår data utifrån våra teorier, och modifiera våra teorier utifrån hur bra de är på att förklara och förutsäga nya data.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: